International

Skärmbilder

Faktorer i Portföljanalys

Trend (Utveckling/dag, regressionslinje)

Trenden säger hur hög värdeutvecklingen har varit bakåt i tiden. Det finns många hemsidor och program där du kan sortera aktier eller fonder utefter hur bra de har gått en tidsperiod bakåt i tiden. Det som gör att Optimal Börs portföljanalysfunktion sticker ut är flera saker:

1. Du kan använda tre olika trender med olika tidsperioder samtidigt: en kort, en medellång och en lång trend.
2. Du kan ge olika vikt(betydelse) åt olika tidsperioder
3. Brus i kurshistorik dämpas effektivt med ett adaptiv glidande medelvärde(OptAMA) utan att införa fördröjning.
4. Trenden blir ännu mindre känslig om regressionsanalys används vid dess beräkning. Alla kursvärden under perioden tas då med i beräkningen istället för enbart det första och det sista kursvärdet i perioden.

 

Att bara ta hänsyn till en tidsperiod är för enkelt och kan vara farligt. Det finns flera förklaringar till detta:

1. Att t.ex filtrera fram de aktier som har haft hög tillväxt under den senaste tremånadersperioden ger ingen information om när den tillväxten har skett. Om den största delen av tillväxten skett de första två veckorna är det kanske inte ett lämpligt investeringsobjekt.
2. Kursen har kanske fallit kraftigt innan tremånadersperioden så uppgången kanske bara var en rekyl.
3. Hur har kursutvecklingen varit under tremånadersperioden? Kursen kanske har pendlat kraftigt i ett intervall vilket kan göra att tillväxten ser bättre ut än den har varit eftersom kursen idag kanske ligger på en topp av intervallet medan den låg i botten för tre månader sedan.

Genom att kombinera resultatet av flera olika tidsperioder kan problemen ovan minskas kraftigt.

I Optimal Börs kan du ställa in tre olika tidsperioder och ge dem olika vikt vid analysen.

Om du använder trendfaktorer är det bra att kontrollera aktiens kursdiagram för de aktier som presterat bäst. Rekyler kan alltid komma vid överdrivna kraftiga kursstegringar.

 

Förväntad avkastning/dag (Statistisk klassificering)

Den förväntade avkastningen beräknas med hjälp av den statistiska klassificeringsindikatorn. Nuvarande kursmönster analyseras och grupperas till att tillhöra en av 3888 mönstergrupper. Grupperingen sker efter olika egenskaper såsom volatilitet, trendstyrkor, fraktala dimensioner, m.m. En stor databas med 500000 resultat används för att ge en uppskattning om framtida avkastning för den gällande mönster-gruppen. Värdena baseras på genomsnittliga resultat för finansiella instrument i databasen som tillhör samma mönstergrupp.

Du kan välja om den förväntade avkastning ska vara en dag, en vecka eller en månad fram i tiden genom att ändra horisonten. Oavsett horisont visas den förväntade avkastningen per dag. Om du alltså har valt horisont 1 månad och den förväntade avkastningen blir 0,1%, så är kan förvänta i genomsnitt förvänta sig 0,1% avkastning per dag en månad fram i tiden. Ställ in placeringshorisonten baserad på ditt sätt att handla aktier (mer om placeringshorisont).

Observera att avkastningsvärden enbart är giltiga om ingen faktor-normalisering används. Annars gäller bara deras inbördes förhållande.

 

Artificiellt Neuralt Nätverk

Det neurala nätverket analyserar kursbeteende och inkluderar andra tekniska indikatorer för att ge en bedömning om framtida kursutveckling. Du kan inkludera resultatet av det neurala nätverket vid analysen av din portfölj.

Observera att analysen kan ta lång tid om du tar med den här faktorn och har många objekt i din portfölj.

Du bör använda minst 300 dagar vid neural nätverksmodellering. Du kan använda färre dagar, men det rekommenderas inte eftersom resultatet då blir för osäkert.

När du väl har analyserat din portfölj med det neurala nätverket behöver programmet inte analysera om portföljen om du bara ändrar vikterna.

Värden för det neurala närverket är mellan 0% och 100% (om ingen faktor-normalisering används). Ju större värde, desto starkare köpsignal.

 

Volatilitet

Genom att ta med volatilitetsberäkningar kan du justera risken i din portfölj. Antingen kan du maximera volatiliteten, dvs. värdera aktier högre om de svänger kraftigare eller minimera volatiliteten, dvs. värdera aktier högre om de svänger mindre. Volatiliteten beräknas på den tidsperiod som du anger.

Volatiliteten anger den genomsnittliga procentuella förändringen/dag för aktien. Om man är noga så kan man säga att volatiliteten egentligen är den genomsnittliga avvikelsen från den genomsnittliga dagliga avkastningen, dvs om den genomsnittliga dagliga avkastningen under perioden har varit 0,5% och volatiliteten är 0,2%, så är sannolikheten ungefär 68% att den dagliga avkastningen ligger mellan 0,3% och 0,7%.

Observera att värdena enbart är giltiga om ingen faktor-normalisering används. Annars gäller bara deras inbördes förhållande.

 

Kort volatilitetsfaktor

Den här faktorn uttrycker hur stor den nuvarande volatiliteten är jämfört med volatiliteten i ett längre perspektiv(den vanliga volatiliteten). Om volatilitetsfaktorn är 15% så betyder det att volatiliteteten är ca 15% högre nu än den är i ett längre perspektiv. Om volatilitetsfaktorn är -20% betyder det att kursen rör sig mycket lugnare nu än den brukar göra. Tidsperioden för det långa volatilitetsvärdet är den som anges för den förra faktorn(den vanliga volatiliteten) och tidsperioden för det korta volatilitetsvärdet är det som anges för den här faktorn.

Vissa placerare föredrar att detektera att en förändring har skett genom den här faktorn. T.ex får den här faktorn ett högt värde om en aktie som har fört en slumrande tillvaro(låg volatilitet) plötsligt börjar röra sig mer. Detta kan indikera framtida kursökningar.

Observera att värdena enbart är giltiga om ingen faktor-normalisering används. Annars gäller bara deras inbördes förhållande.

 

Beta-koefficient

Beta-koefficienten mäter rörelsen av varje individuell aktie i förhållande till resten av portföljen. Koefficienten är ett mått på den delen av aktiens statistiska varians som inte kan minskas genom diversifiering, eftersom den korrelerar (samvarierar) med de andra aktiernas avkastning i portföljen.

Den korrelerade risken, mätt genom beta-koefficienten, skapar nästan all risk i en stor portfölj. Beta-koefficienten är därför den viktigaste faktorn för att skapa en diverserad portfölj och minimera risk. Om t.ex. varje aktie i en portfölj skulle vara okorrelerad med alla andra aktier, så skulle varje aktie få beta-värde noll, och det skulle kunna vara möjligt att skapa en portfölj som är nästan helt utan risk genom att diversera den tillräckligt så att variationerna hos de individuella aktierna jämnar ut sig.

I verkligheten, är aktierna inom en portfölj oftast korrelerade och det är svårt att skapa en diverserad portfölj (runt 70 % av en vanlig akties rörelse korrelerar med resten av marknaden).

Om beta-värdena inom en portfölj är stora är det en indikation på att aktierna är korrelerade med varandra, vilket resulterar i en högre risk än hos en portfölj där beta-värdena är mindre.

Beta-koefficienten kan också användas för att hitta intressanta aktier i en viss sektor. Om man sätter upp en portfölj med aktier från en viss sektor, kan man sortera aktierna efter deras beta-värden och hitta aktier som inte beter sig som resten av sektorn.

När Ingen normalisering är valt gäller följande: Genom definition har den underliggande marknaden beta-värdet 1.0. Ett beta-värde nära 100% betyder att aktien beter sig som resten av portföljen. Om beta-värdet är större än 100% betyder det att aktien beter sig som resten av portföljen, fast starkare. Beta-värde 0% betyder att aktien inte är korrelerad med resten av portföljen och negativa beta-värden betyder att aktien har ett motsatt beteende än resten av portföljen.

När Absolut normalisering eller Relativ normalisering är valt kan man inte avläsa absoluta beta-värden utan enbart deras relativa skillnad.

 

Hurst-exponent

Hurst-exponenten är en uppskattning av förutsägbarheten av en aktie.

När Ingen normalisering är valt gäller följande: En hurst-exponent H nära 50% indikerar en slumpvandring (random walk eller brownsk rörelse). Hurst-exponenten H är mellan 0% och 50% för signaler med "anti-persistent" beteende. Med det menas att en uppgång tenderar att följas av en nedgång (och vice versa). Framtida värden har alltså en tendens att att återvända till ett längre medelvärde av aktien. En hurst-exponent mellan 50% och 100% indikerar "persistens", dvs. att rörelse tenderar att fortsätta i samma riktning som tidigare. Ju större H värdet är, desto starkare är trenden. Signaler av denna typ är enklare att förutsäga än signaler som hör till de två andra kategorierna.

När Absolut normalisering eller Relativ normalisering är valt kan man inte avläsa absoluta hurst-värden utan enbart deras relativa skillnad.